lördag 9 november 2013

Farsdag!

Grattis alla pappor! Idag är det farsdag. 
Joel har fått sovmorgon så jag och lilleman sitter nere och myser. 

Nu vågar jag kanske, kanske säga att det har börjat vända med Leos sömn. Han har nu i 9 (!!!) nätter sovit HELA natten och vaknat tidigast 05.15 och då av Joels alarm. Idag sov vi till 05.30 t ex :-) om ni visste vad underbart det känns! Det är bara att hoppas att det fortsätter :-) 

Idag går jag in i v.32! Snart är lillebror här! Jag längtar då otroligt mycket och funderar mycket på vem han är. Ännu en gång ska jag få vara med om det mest fantastiska i livet. Blir hjärtat dubbelt så stort när man har två att älska så obeskrivligt mycket? 


Så vad har vi haft för oss i helgen? Inte så väldigt mycket faktiskt. Vår bil är på verkstaden och jag har fått falsk ischias så kan inte gå så långt. Jag tog mig på rätt pris igår och det gick bra men sen hade jag ont! Lyckades ändå baka saffransbullar innan jag spenderade kvällen framför soffan med Joel och Lotta. Mycket bra kväll framför så mycket bättre. Kens kväll måste ha varit den bästa kvällen någonsin i det programmet! Vilket är eran favorit? :-)

Nu behövs nog lite kaffe och frukost :-) Mysfrukost ska det vara på helgen med allt möjligt framdukat. Gör vi så brukar Leo äta smörgåsgurka till frukost! Han älskar det! Lite konstigt när man är så liten kanske ;-) 

Ha en bra dag alla! 


måndag 4 november 2013

Förlossningen

Igår kväll var jag lite känslig. Ni vet sådär gravidkänslig som man kan vara och sitta och gråta för det mesta. Det började med att jag satt och myste med Leo framför tv:n innan läggdags och jag började böla för jag var rädd för att han inte skulle veta hur mycket vi älskar honom. 
Hur ska jag få honom att förstå att han är de mest älskade som finns i hela världen och så kommer det vara hela livet? 
Älskade barn <3

Iallafall så skulle jag såklart göra allt mer känsligt och letar fram min förlossningsberättelse här i bloggarkivet. " När Leo kom till världen" finns under April 2012 om någon skulle vara intresserad. 
Den lyckligaste dagen i mitt liv. ALDRIG kommer jag glömma den stunden när jag för första gången fick upp Leo på bröstet. Precis då förstod jag meningen med allt i mitt liv. Allt har varit en väg dit. Det har alltid varit meningen att jag ska bli Leos mamma och det betyder allt. 
Om ca två månader ska jag gå igenom det här igenom och det känns helt otroligt.  

Det jag iallafall tänkte ta upp här idag är om jag är rädd för förlossningen pga vad som hände mig förra gången och svaret är nej, jag är faktiskt inte ett dugg rädd. Jag förstår att det finns inget som säger att samma sak skulle hända igen. Det pekar nog snarare mot att allt kommer gå enligt bokens alla regler denna gång eftersom det gick som det gick förra gången. 
Skulle det ändå bli tok så är det så och jag vet att allt blir ändå bra till slut. 
Jag mår inte alls dåligt av att tänka på den förlossningen, jag fick det underbaraste som finns i livet av den och skulle göra om det varje dag för resten av mitt liv om jag var tvungen. 

Men nog är jag fullt medveten om att när det väl är på g kommer jag vråla som en apa om hur dum i huvudet jag är som utsätter mig för smärtan en gång till. 
Visst att det är häftigt och jag är väldigt tacksam som får vara med om att föda fram mina barn men jag är icke en mamma som bäddar in hela upplevelsen i en rosa bubbla om hur fantastiskt det är för det är det EFTERÅT men under tiden så önskade jag mig döden hundra gånger om. Helvete vad ont det gjorde. Det tänker jag då inte sticka under stolen med. Tur det finns bedövning. Bedövning i alla dess former ska jag ha även denna gång. Förra gången skrek jag extra hela tiden så att det inte skulle finnas en chans att det tog slut på något sätt. ;-) 

Det har jag faktiskt funderat på... Varför vill man föda utan bedövning? 
Jag kan förstå att lustgasen kan vara obehaglig eftersom man blir groggy i huvudet av den och man vill ju vara med ( ingen fick röra min för jag älskade den! ) men varför ha så jävla ont om man inte behöver? Allt görs ju av och med kunniga och professionella människor. Nä, det där förstår inte jag. 
Jag ska ha extra, extra även denna gång! ;-) 

Kan jag lova! ;-)

söndag 3 november 2013

Ny vecka!

En ny vecka! Förhoppningsvis en lite roligare vecka än den förra då vi hade sjukstuga här. 
Nu är jag och Joel lite dåliga men det spelar ingen roll. Huvudsaken Lillgrodan mår bra och då kan man vara hur dålig som helst men ändå är det kalasfart här hemma! 

Har ni haft en bra helg? Det har vi. I Lördags åkte vi till Birsta och shoppade lite saker till bebisen samt nya skor till mig bl.a. 
Igår kände jag vilken nöt jag är som ens kom på den iden för fy vad ont jag har haft i fogarna efter det. Det är inte smart att åka till Birsta för en heldag med shopping när man har foglossning, det ska jag verkligen komma ihåg. 

Igår var vi bara hemma och myste, satte upp en hylla i köket och städade. Senare kom Niklas och Frida på middag. Trevligt! 

Den här veckan har vi inte så mycket planerat förutom att på onsdag är det BVC dags för Leo och då även dags  för en spruta. På torsdag ska jag på MVC och kolla till kotten. Jag gruvar mig för att väga mig. Men, men det är bara ta det för vad det är! ;-) Tur för dom som tycker om mig att det finns så mycket av mig ;-) 

Jag såg i helgen att VÄLDIGT många var ute på partaj i helgen och jag är så avis. Jag längtar efter en utekväll, jätte mycket! Men det är en tid kvar tills det blir något sådant men oj så kul när det är dags! 
Jag längtar efter en utekväll med kompisar med också med Joel. Gå på dejt, vara kär och dricka lite för mycket vin <3 men det kommer! 
Det är hemskt underbart att vara gravid också men 9 månader är låååång tid, även om den här graviditeten har gått hemskt fort måste jag säga. 
Sen hoppas jag att amningen ska funka den här gången. Jag ammade aldrig Leo men hoppas det går bättre den här gången! Gör det inte det så är inte det någon sak heller för ersättning ger också friska, pigga barn! :-) 

Nu är det frukostdags här hemma innan vi packar oss iväg till kyrkis! 
Vilken toppen grej det är alltså. Så otroligt fina människor som jobbar där och alla människor är välkomna. Det är kul för barnen som får sjunga, leka, pyssla och fika samt att det är kul för mammor och pappor att få umgås med andra vuxna och dricka lite kaffe. Jag har många vänner med småbarn men jag kan förstå att en föräldraledighet kan vara en ensam tid på sitt sätt också om man inte känner någon annan som är det. 
Och det som också är så toppen är att det är gratis så alla har råd och gå. Det är väl underbart att det finns något som inte styrs av pengar utan alla kan göra det! Ingen skillnad på folk där inte! 
Tummen upp för kyrkis :- ) 

Nu ska försöka slita min sin från Ylvis musikvideo. Frukosttime! 

Hej!