Fröken pinsam

Men nu har jag tagit alla rekord i alla fall. Om man bara kunde tänka till en enda jävla sekund innan man börjar gapa men icke!
Posten kom och där ser jag en räkning från Radiotjänst i mitt namn. Men nu jävlar tänker jag.  VARFÖR har dom skickat en räkning till mig? Jag bor med Joel som betalar den och jag har inte köpt någon tv. Jag börjar ladda upp föra att ringa och tala om för dom att man kan minsann inte bara skicka ut räkningar hur som helst, på en fredag dessutom!

-Radiotjänst du pratar med Amanda.
-HEJ! Jag ringer angående att jag har helt plötsligt från ingenstans fått en räkning av er. Min sambo betalar redan så VARFÖR skickar ni en räkning åt MIG?
-Oj, då... jag får jag ditt personnr så ska jag kolla det här.

-Hmmm, men det står här att du har betalat ända sedan 2007?
-Nej, men det har jag väl inte för jag har bott med min sambo sedan april förra året och han betalar räkningarna! Det är alltså omöjligt!
-Fast det verkar som att någon har betalat den åt dig i allafall....

Sakta men säkert börjar det gå upp för mig. Skjut mig. Hur kan man vara så pinsam. Räkningen har hela tiden stått i mitt namn men Joel tar den alltid och betalar den så jag har aldrig tänkt på den.
Det var bara erkänna mitt misstag och be så mycket om ursäkt men jag gjorde väl hennes fredag i allafall ; ) Trevlig helg på dig Amanda ; )

Idag har jag klippt håret. Jag känner mig 10 kilo lättare och 10 år yngre. Mitt hår var så fruktansvärt slitet så det var inte klokt. Jag kunde typ inte tvätta det riktigt och kamma ut det kunde man drömma om vissa dagar men nu så är man lite tjusig minsann ; ) Ha, ha!
Så nu mina damer och herrar ska den här mamman gå och äta middag på Manis imorgon med sin Mammavän Martina och en ny mammavän som heter Pernilla. Man kan det när man har fått bort kvasten i skallen.
Jag längtar sjukt mycket. Vi ska för första gången umgås utan en gravidmage eller ett barn på armen och vi ska dricka vin istället för kaffe. Vi ska dessutom äta med kniv och gaffel och det som äts är varm mat istället för att sleva i sig kall med en sked.

Det känns ungefär 1000 gånger värre att lämna Leo den här gången än vad det gjorde förra gången och jag har redan ångrat mig 75 miljoner gånger men precis som Martina säger så får jag ändra mig hur många gånger jag vill bara jag till slut stannar på SKA.
Och det ska jag!

Victoria Secret

Här är vi som vanligt uppe med tuppen. Ja, nu är ju inte klockan SÅ tidigt men ni ska veta att vi varit upp en gång vid femsnåret också.
Men jösses vad min pojke har sovit. Han var jätte ledsen igår och jag har ingen aning om vad det var. Det gick inte att lägga ner han en endast minut för då verkligen gallskrek han. Han brukar sova i alla fall fyra timmar mitt på dagen men igår vägrade han. Somnade ca 4 minuter åt gången ibland så vid fyra hade han kanske sovit en timme sammanlagt sedan kl 06. Han var jätte arg.
Men sedan så kommer min mamma och hon kanske fått se Leo vaken två gånger sedan han kom ut för han har någon grej för sig att alltid lägga sig och sova så fort hon är i närheten och samma sak igår. Precis innan hon kliver innanför dörren så somnar han. Då var kl 16.45 ungefär.
Vid 20.00 väcker jag honom för då har han inte ätit på över 6 timmar. (Okej på natten men på dagtid kan jag tycka det är lite väl). Han äter och somnar om, vaknar 04.50 nu på morgonen.

Jag funderar och funderar och det enda jag kan komma på är att igår var vi hemma hela dagen och det kanske var därför han blev lite ledsen för han kanske vill sova i vagnen på dagarna och tycker om när vi är ute på och han hör folk runtomkring. Idag ska jag klippa mig så vi måste ner på stan mitt på dagen, vi får se om han är annorlunda idag! Hoppas!

Men, men nu över till något annat! Igår så hade jag ett Gold Canyon party här hemma och det var så trevligt. Eftersom det är sommar så var det Victoria Secret produkterna som lockar mest och det såldes mister hej vilt här. Jag köpte två st, en Aqua Kiss och en Sheer Love samt ett läppglans som ska lukta melon.
Jag tycker det ska bli så härligt med en mist för jag tycker om att ha parfym på mig men jag vill inte ha det nu när jag har grodan i famnen för det mesta. Jag vill inte att någon lukt ska sätta sig på honom för det finns verkligen ingen underbarare doft än bebislukt <3 Sen vill jag att han ska känna "min" lukt också.
Det kommer jag ihåg när jag bodde i USA 2003/2004 och låg och tänkte på Mamma och hur mycket jag saknade henne så kände jag alltid hennes lukt. Helt otroligt att man kan känna något sådant bara för att man saknar så mycket.
Men i alla fall, en mist är ju mycket mjukare i doften!
Vi tar ett till party sedan i höst också så att vi får in lite nya ljus i hemmen.
Förresten så köpte jag även som "doftgranar" som luktar tvättade lakan som jag ska ha i badrummet :) Jag har inte blivit galen och tänker hänga wounderbaums (eller hur det stavas) i badrummet utan det här är ju lite annat men passar mig utmärkt som gärna vill ha något ljus eller så egentligen men har ingen plats för det.

12.15 är det klipptid idag hos styvsyster Evelina (Gå på Lartist allihopa ; ) och jag är sååååå sugen att klippa en lite kortare modell. Jag har ändå inte håret utsläppt något nu för då har jag en bebis hängande i det men jag skulle vilja ha en frisyr och inte bara en städtofs på skallen hela dagarna. Men ska jag våga klippa kortare? Det återstår att se!

Nu sover grodan igen. Joel också men jag känner mig redo för dagen så nu blir det soffan och en stor kopp kaffe!
Puss!

True Blood

För länge sedan så började jag och Joel titta på True Blood och jag kan ärligt erkänna att jag såg sju avsnitt och undrade om folk blivit galna för HUR kunde man tycka att det är en bra serie? Jag tyckte det var de sämsta skådespelarna och jag tyckte att allt var en dålig parodi på Twilight (även om true blood kom före Twilight).
Men nu så är vi på tredje säsongen och jag är väl ganska fast. Dock tyckte jag att andra säsongen var mycket bättre än den som vi är på nu!
Men jag ger mig, True Blood är en bra serie.

Så vad har vi haft för oss idag? Vi har varit ner en sväng på stan för att träffa Threse och tre av hennes barn, jag satt sedan kvar en stund på Waynes och pratade med Emma och Sara när Joel gick för att tatuera sig. Han har nu Leo och hans födelsedatum på bröstet över hjärtat. Så fint.
Jag frågade honom om han trodde för ett och ett halvt år sedan när vi hade första dejten och satt i min soffa och åt bullar och drack kaffe att han nu ett och ett halvt år senare skulle ha sin sons namn tatuerat på bröstet.
Det trodde man inte då men vi kan båda två nu säga att den bullen och den kaffe koppen var börjat på vårat liv.
Jag är inget utan er.

Jag har även bakat lite muffins för jag ska ha det där partyt imorgon men det verkar som att det kommer ganska mycket folk så imorgon ska jag baka lite mer. Vad roligt att folk är intresserade : ) Det ska bli riktigt kul imorgon och jag ska köpa goda lotions och mist har jag tänkt :)

På tal om party så är jag otroligt nog redan sugen på en revansh eftersom jag inte hade så roligt sist och jag är så sugen på att dricka lite vin i helgen och gå ut en sväng.
Jag kommer nog ändra mig tusen gånger om detta för jag vill så klart inte vara utan min bebis men detta är ju ett nöje som tyvärr inte tillåter att små grodor är med.
Så är någon sugen att kanske gå ut på lördag med någon som kommer vela fram och tillbaka till sista stund så hojta till ; )

Nej, nu har jag en ledsen bebis så nu ska jag pussa på honom innan det är läggdags <3

Sömntutor

Hur jag nu ska sova i natt är en fråga för sig.
Älsklingen är och fiskar så jag och Leo skulle ha en myskväll. Jag satte mig i soffan med grodan på bröstet vid 16.30, då det var Navy CIS på tv:n (eller vad det nu heter) och jag blundade lite. Jag vaknar upp och ser att det fortfarande är det programmet, blundar någon minut till men tittar sedan på kl, 20.39!!!!
Det var tydligen ett nytt program och jag och Leo har sovit bort hela kvällen, men mys var det!

Nu är han badad och har somnat igen. Han sover i sin säng nu och det verkar han tycka om till mammans ledsamhet ; ) Jag trodde han skulle sova med mamma tills han var 10 i alla fall ; )
Nej, men det är skönt för mig och Joel också att få mer plats. Vi sov på hans sida och Leo hade halva sängen för sig själv och jag sov i skåran där madrassen ligger mot varandra. Jag sover så klart bättre nu och det är mysigt att jag och Joel äntligen kan sova under vårt dubbeltäcke igen som vi inte har kunnat på evigheter eftersom jag var en kamin som gravid.
Nu är allt som vanligt igen <3

Leo har sovit hela nätter ända sedan han var en månad gammal men nu i två nätter så har det varit en annan visa i pipan och vi har varit uppe kl 03 eller 04. Sedan ska det  snackas i en timme, sovas en timme och sedan har det varit morgon.
Jag VET att det är väldigt lyxigt ändå men finns det något mer irriterande än när folk säger: -Jo, men mitt barn sov så här lite och bla, bla.
Om jag är hungrig och någon säger tänk på de i Afrika inte fan gör det mig mindre hungrig?

Vi åkte till Sundsvall igår i allafall och det är otroligt vad man hittar fast vi åkte dit för att köpa tallrikar. Det kom vi hem med också men även en glasburk till Musli ( Köp Icas egna musli med frukt och nötter, det är jätte mycket nötter i den och inte alls bara havregryn som det brukar vara, är inte lika söt heller och kostar endast ca 21 kronor!), nya vin glas, nya ölglas, servetter, en fotoram till kort jag ska förstora på familjen, lite kläder till Leo bla en solhatt från Polarn och Pyret som har är urgullig i och en klänning till mig och fiskegrejer till Joel :) Det var en väldigt mysig dag :)

Såg att mina läsare har minskat med 1400 personer i veckan och det är ju sjukt mycket så nu är det jag som får ta mig i kragen och uppdatera mer och om roligare saker. Vill ha tillbaka er så klart!
Men det tar vi någon annan dag för nu ska jag diska nappflaskor och äta kvällsfika!

God natt!

P.S Förresten på torsdag kl 18 har jag Gold Canyon party här hemma kl 18. Ljus men även Victoria Secret produkter (body lotion, mist, tvål och läppglans). Säg till om ni är intresserade :) D.S

Lilla grodan

I natt så har vi varit vaken lite jag och grodan. Han vaknade kl 03 och brukar vanligtvis somna om när han får nappen men inte inatt utan ville upp och äta. Låg sedan och snackade en stund. 06.30 så vaknade jag av att han skrek jätte mycket och verkar ha ont i magen. Mammas älskling, hur ska jag hjälpa dig?
Nu ligger han och sover på mitt bröst go bollen <3

Tråkigt väder ser det ut att vara idag så undra sa flundra vad vi ska hitta på. Vi har Joel hemma i 4 v så lyckan är stor så egentligen skulle vi vara nöjda med att bara mysa på soffan hela dagen också :) fast en Sundsvalls tur skulle också kunna vara kul. Vi är i stort behov av nya tallrikar! Sen skulle jag vilja kika på lite kläder till Leo för här har vi så lite affärer så den vändan har jag redan tagit en miljon gånger.

Nej, nu ska jag koka kaffe, pluta med läpparna och blinka med ögonen när min man vaknar och förklara att det är Nödvändigt att åka till Sundsvall.
Tror ni det funkar?

Midsommarhelgen

Hejsan :)
Hoppas ni har haft en toppen helg. Vi har haft det lugnt och mysigt i vår lilla familj.
På midsommarafton var vi på hagmyren och kikade runt lite. Vi är inte så intresserade av trav men det är ju roligt att titta på folk i alla fall :)
Efteråt åkte vi ut på Hölick, köpte glass och gick en promenad. Jag och mina killar <3
Det bästa med den dagen är ändå att Leo blev 2 månader och hans tjej föddes. Min barndomsvän Emma och hennes simon fick en liten flicka. Välkommen till världen <3

Igår var vi på marknad i Järvsö, dit åker jag varje år men nu var det första gången jag hade barnvagn och det gör jag inte om i första taget. Till marknaden här blir det bärsele åt lilleman.

Idag har vi inget planerat. Joel ska åka och fiska vid 15.00 så jag och Leo blir ensamma. Någon som är sugen på fika? Jag har cocosbollar :)

Söndagsmys!

Så länge som vår älskade son sov inatt har han aldrig gjort! Han åt vid 20.00 ungefär, sen var det lite räv sovande och vara lite ledsen till kl 21 då jag kom på att han nog vill ha en snuttefilt för han liksom rev och nöp mig på bröstet när han var på väg att somna och så fort han fick den så höll han i och somnande, älskade Leo. I alla fall så vaknade han vid tre och jag gav honom nappen sen somnade han om och vi sov till kl 06! Helt otroligt!

Nu sover han igen en sväng och jag ska fixa mig lite för idag får vi fin besök av Natalie och Elisia :)
Pappan i vår familj är iväg och fiskar med sin kusin, hoppas han får någon fisk! :)

Ha en trevlig söndag!

Pass på!

Jag hade precis borstat tänderna och hann lägga mig på kudden när två ögon glatt tittar upp på mig,
- mamma jag är vaken!

Så upp med prinsen, byta blöja och sätta oss i soffan. Nu sover han på mitt bröst men jag vågar inte flytta på oss ännu så jag passar på att skriva lite här :)

Ikväll är det första gången som Leo har skrikit en längre stund och vad vi än har gjort har inget hjälpt. Usch så hjälplös man känner sig. Jag tror att han har haft ont i magen lilla killen... Tyvärr lär väl detta bli fler gånger...

Idag har vi varit på student firande för Johan, min kusin. Grattis till honom ich tack till moster som hade gjort så otroligt god mat. Jag ville aldrig bli mätt utan jag ville bara sitta där och äta och äta! Ha, ha!

Nej nu somnar jag nog snart så det är bäst jag försöker lägga min lilla prins <3

God natt på er!

Mat, mat, mat!

Nu har jag suttit på google igen. Vad skulle man göra utan google? Inte för att man får fram så väldigt mycket vettigt ändå men det kan i alla fall lugna ibland. Fast ska jag vara ärlig så stressar det mig nog lika mycket också emellanåt.

I alla fall så är det, det här med maten. Som ni kanske har sett så är min son rund och go, man vill bara pussa på dom där go kinderna hela tiden.
Jag har hört att dom kan inte äta för mycket för dom kräks upp överflödet men jag blir orolig i alla fall för Leo vill fortfarande ibland äta varannan timme och det är ju otroligt mycket. Speciellt eftersom han bara får ersättning nu.
I morse så tänkte jag att jag höjer mängden ett snäpp också gjorde jag 200 ml, det kan han ju aldrig få i sig för det är från 2 månader till 4 månader och Leo är bara 7 veckor. Det sa bara slurp och ungen har inte kräkts en endaste droppe.
Någon annan som har ett matfriskt barn? Är det bättre att ge mindre mängder gånger flera eller större så han klarar sig ett tag? Det är ju hemskt jobbigt för mig när det är varannan timme och tråkigt för honom också eftersom vi inte kan göra så mycket och vara ute längre stunder för vi måste ha tillgång till att kunna värma maten och mata honom. Skulle ju vara skönt att bara kunna slänga fram tuttarna men så blev det ju inte. Tips nu mina mammavänner! :)

Härligt, härligt är det i alla fall att prinsen har börjat sova hela nätterna. Han gjorde det natten till lördag men då trodde jag att det var för att Joel hade tur eftersom det var han som skulle ta honom eftersom jag varit på fest ; ) Men sen gjorde han det igen natten till igår och igår så åt han runt nio, badade och sedan somnade han och sov till halv sex. Mycket skönt för mamman och pappan!

Nu ligger han och snackar i vagnen. Mamman hade kanske önskat att vi kunde lägga oss och sova en stund till nu efter maten men det verkar inte vara ett alternativ. Nog för att det är skönt att sova men jag tänker mest på att dagarna blir så fruktansvärt långa när man är uppe vid 5-6 och inte har ett jobb att gå till. Nu har ju vi druckit kaffe, ätit frukost och jag skulle kunna ta en dusch så vid 9 ungefär då vill ju jag träffa någon och gå och äta lunch. Halva dagen har ju gått! Ha, ha! Tur att jag har många vänner som också är mammor!

Strålande väder ser det ut att bli! Härligt! Idag blir det en promenad med Elina och Neo :)
Kram!

Veckorna som försvann

När man var gravid så gick veckorna så obeskrivligt sakta så jag trodde att jag aldrig skulle komma till vecka 40. Efter ca vecka 34 så var en dag som ett år ungefär och det där pallade jag inte med så därför hoppade jag över några veckor ; )

Nu  när Leo finns så hinner jag knappt blinka innan en hel vecka har svishat förbi som en timme ungefär. Leo blev 7 veckor igår, för 7 veckor sedan så började mitt liv.
Jag är mammaledig och tycker att jag borde ha all tid i världen till allt möjligt men det går så fort och det känns som att man har fullt upp hur man än planerar. Denna vecka har vi en massa på agendan i alla fall.

Måndag: Vi ska träffa Helena om en stund. 12.45 så ska vi på BVC och se hur mycket lille mannen har vuxit, vi har inte varit där på 2 veckor nu så det ska bli spännande!
Sedan ska jag hem för att jag ska få besök av Johanna och lilla Signe, kanske Madde och My också kommer om vi har tur : ) Leo kommer vara omringad av tjejer!
Kl 17 är det middag hos svärfar :)

Tisdag: Inget planerat än så länge förutom att kl 18 kommer Idah och hälsar på :)

Onsdag: Mamma bjuder på  Middag på Route 84 för att fira att lillebror har tagit sin examen, anläggningsingenjör mot järnväg. Har ni hört något så tjusigt? Ha, ha ;) Roligt ska det bli att prova den restuarngen i alla fall för jag har hört jätte bra om den!

Torsdag: Mammagruppen ska träffas för salladslunch hos Jonna. Det var länge sedan jag träffade dem nu, speciellt om man tänker på att när vi var gravida så träffades vi en gång i veckan minst! Men det är inte det lättaste att få till nu med alla bebisar, bvc besök, matning och sovtider.

Fredag: Kusin Johan tar studenten och det ska firas!

Lördag: Älskade, bästa Carin kommer ända från stora Sthlm så nu ska jag äntligen få visa upp min vackra bebis för henne. Mitt hjärta sprängs av stolthet att jag har lyckats med något så vackert <3

Söndag: Helt oplanerat än så länge och det är nog skönt att låta det vara så också.

Hoppas ni har en trevlig vecka framför er :)
PUSS!

Den bästa dansen

I lördags var det dags. Efter ett år så var det nu dags att gå på fest.
I bilen på vägen dit ändrade jag mig första gången och började snyfta: - Jag vill nog inte ändå.
Men jag åkte dit och det gick an förutom att jag skickade sms en gång i timmen för att se så mina killar hade det bra.
Vi åkte även ner på Hogges en sväng men det var totalt värdelöst! Jag kände typ inte en en kotte och jag har ALDRIG sett dessa människor som var där. Dom var mycket yngre så klart men jag brukar ändå känna igen människor eftersom jag har jobbat på Bockarna men inte längre.
Jag åkte sedan hem och kröp upp i famnen på min älskling istället <3

Så vad tyckte jag om detta? Det var roligt att träffa alla människorna på festen, b la alla älskade arbetskamrater från Bockarna som jag inte har träffat på flera månader MEN själva grejen med att festa och dricka det var ganska värdelöst om jag ska vara ärlig. Den där ölen som jag längtat efter var inte ens god utan jag skulle hellre druckit Cola i min soffa med med chipsskål bredvid och en bebis i famnen.
Jag tog en cigg, den ciggen som jag har längtat efter varje dag i ett år. Den ciggen som jag har tänkt på varenda dag. Det smakade skit ska jag tala om. Nu kan jag sluta längta efter den i alla fall.
Nu kan jag bli gravid igen ; ) Skämt åsido : )

Att vara hemifrån gick ändå helt okej, bättre än jag trodde och det är för att Moster sa en så bra sak och vi mammor kanske ska tänka så lite oftare för jag har i alla fall redan upptäckt att man som mamma lätt "tar över". Det är inte så konstigt heller eftersom jag är hemma med Leo hela dagarna och ska jag bara släppa det kl 16 varje dag? Det går ju inte.
I alla fall så sa hon när jag var lite nere:
- Låt Joel få känna sig som världens bästa pappa och låt han få rå om sin egen bebis.

Så sant! Det är ju hans bebis också och han är på jobbet fem dagar i veckan och då får jag ta hand om vår bebis. Självklart ska han också få den egen tiden tillsammans med Leo.

Jag dansade en dans ungefär ute på Hogges men nu vet jag ( fast det har jag ju vetat hela tiden egentligen) att den allra bästa dansen det är den som jag dansar här hemma med Leo i famnen och sjunger Imse, Vimse Spindel klättrar upp för trån....

The Sofa

Inatt har vi sovit på soffan. Eller jag sov i sängen först men vaknar och upptäcker att varken Leo eller Joel ligger där så jag flyger ut i vardagsrummet och finner dem på soffan.
Leo har vaknat så fort Joel lagt han i sängen. Jag tänkte att vi gör ett nytt försök men icke. Då var det min tur att lägga mig på soffan och det tog ca en minut så sov vår son sött.
Underlag som underlag tänker jag men icke, det är tydligen STOR skillnad ; )
Det kan inte vara det heller att han vill ha oss bredvid för han sover i vår säng bredvid mig så närheten är ju densamma.

Sen han föddes har han sovit bredvid mig och inatt ska han inte göra det. Han tar nog absolut ingen skada av det men JAG bryter snart ihop.
Detta STÄNDIGA dåliga samvete som mamma.... Jag vill, vill, vill gå på festen ikväll. Jag längtar så det killar i magen men jag längtar redan efter Leo också fast han ligger här bredvid. Jag får dåligt samvete för att jag vill gå på festen, jag får dåligt samvete för att jag inte ska sova bredvid honom men jag vill så gärna dricka vin ikväll och då tycker jag inte att det är passande att sova bredvid honom så soffan är min inatt.
Sen kommer vi till det värsta, det som jag är mest rädd för!
Alla säger att du kommer åka hem jätte tidigt och du vill inte vara på fest. Jag är livrädd för att jag kommer känna att men gud, det här är ju roligt. Jag vill stanna en stund till.
För det får man ju inte känna. Man SKA längta hem och åka hem tidigt för den dagen man har blivit mamma då är man ja, en mamma och absolut ingenting annat i folks ögon.

Så klart kommer jag längta efter Leo, det gör jag JÄMT fast jag alltid är med honom. När han sover så vill jag inget annat än att plocka upp honom och pussa på honom. När han sover tupplurar så sover han ofta på mig så att jag kan sitta och lukta vid hans hals. Jag vill alltid vara nära min bebis.

Ja, men stanna hemma då eftersom jag bara örsar om mitt dåliga samvete. Men det VILL jag ju inte ändå.
Vela och vela och vela.
Jävla valet och kvalet.

Det ser ut och bli toppen väder idag i alla fall :) Jag ska nog göra något så roligt som att städa. Inte den bästa uppgiften i detta väder men imorgon har jag nog lite skallebank eftersom jag inte druckit ett glas vin på ett år så då blir nog inget städat, sen är det måndag igen och Joel är på jobbet och då är det inte lika lätt när ingen är här för att underhålla lilla mannen medans jag städar :)
Kl 15 ska jag hem till mamsen för att få håret fixat av Evelina som är frisör. 70 tals frissa ska det bli också ska jag sen klä på mig den urtjusiga klänningen jag har köpt. Ser ut som en gardin ungefär. Ha, ha!

Nu verkar min son vilja ha lite uppmärksamhet :)
Hörs!

Vad som egentligen hände.

Idag har jag varit på förlossningen för återbesök för att träffa barnmorskan som var med när Leo föddes. Nog för att jag träffade hela avdelningen x antal gånger under min monster förlossning men jag fick träffa hon som var ansvarig.

Jag fick inga journaler med mig hem när jag blev utskriven för att jag var i för dåligt skick för att förstå vad som egentligen hände. Nu har allt lagt sig så det var dags att åka dit.

Det värsta som skedde var egentligen att jag fick "snetädningen" av lustgasen och trodde att jag avled. Den upplevelsen kan ingen ta ifrån mig eller ändra på hur mycket dom än förklarar. Jag fick i alla fall förklarat idag att det som dom tror utlöste det är för att de ansåg att jag fick för mycket lustgas under ingreppet när moderkakan skulle plockas ut att dom sänkte den lite. Då vaknade jag till för mycket och började skrika så dom måsta ge mig ännu mer åter igen och det är det jag kommer ihåg, att en av barnmorskorna håller fast något mot min mun som styr min andning. Jag trodde då i mitt rus att jag låg i en respirator eftersom det var något annat som skötte min andning. Det känns skönt att veta att det finns en förklaring på varför jag upplevde det så fruktansvärt. Det är ganska logiskt när man ser på det nu.

Man vet inte varför jag hade två moderkakor men det är egentligen inte så ovanligt som man kan tro. Det farliga för min del var att navelsträngen lossnade från den stora och man gjorde ingreppet för att ta bort den och det är inte så svårt men man hade ingen aning om att blodet kom från den andra som satt fast i livmodern. Hade man vetat om den, som är en omöjlighet att veta så hade ingreppet nog med säkerhet utförts på operation.

Så summan av kardemumman. Det var jätte skönt att få komma dit och jag kan aldrig tacka förlossning och BB tillräckligt för allt dom har gjort för oss alla tre och för hur underbar dom är. Vilken personal.

Vill jag ha fler barn? Vågar jag föda fler barn vaginalt igen?
Jag vill ha minst ett barn till och jag kommer gärna föda på ett normalt sätt.
För det man får i slutändan, det är värt allt

Mamma

Igår var jag och fikade med en god vän till mig och denna gång så handlade mycket av våra samtal om barn. Blir lätt så när jag har 6 veckors bebis bredvid mig ; )

I alla fall så frågade hon hur man helt plötsligt en dag kan det här med barn.
Blir du mamma även i tänket och handlingar samma sekund som bäbisen kommer ut eller är det så att det är bara ett namn som du får?

Jag tycker absolut inte att det var så enkelt som man kanske har hört tidigare att det kommer när du blir mamma, då vet du. Nej, ni hur skulle jag veta precis vad Leo ville på sekunden. En bebis är inget man köper på affären med en bruksanvisning. Bebisen är en person som redan vet vad han vill och vad han inte tycker om osv och jag som mamma kan inte komma och tro att jag vet vad han vill och att han ska rätta sig efter mig. Han VET vad han vill och det är JAG som ska rätta mig efter HONOM.

Mamma och Pappa är ett namn. Vem som helst som har jufsat på någon kan bli detta till namnet, det är ingen konst utan det är bara jufsa på.
Att sedan verkligen leva upp till namnet är en helt annan sak och det var inte så att jag satt där på BB och hade blivit en uppslagsbok av hur man tar hand om ett barn.
Det var faktiskt snarare så att när vi kom hem så satt både jag och Joel och undrade hur gör man nu? Hur mycket ska han äta, hur ska man göra med blöjan när han bajsar precis hela tiden och det är en omöjlighet att ha en blöja ren längre än 2 minuter, hur i hela världen ska vi klara att hålla denna varelse vid liv? ( Dom första dagarna trodde jag nästan att han kunde gå bort för oss för att jag tittade på honom.)
En dag så upptäckte Joel att det var lite blod som kom från navelsträngen, jag bröt ihop och satt på golvet och tänkte att ja, det var ju så, jag kunde inte ta hand om honom för nu förblöder han.
Som tur var så var moster Erika här och tittade på den och hon var helt lugn ( som är mamma åt en femåring) och sa att det är ingen fara. Den håller på att lossna.

Så, det jag vill komma fram till är att man kan inte alls, man känner sig hjälplös många gånger och framför allt värdelös för hur kan jag inte kunna det här? Är det något fel på mig eftersom alla andra verkar veta allt så bra? Nej, det var verkligen inget fel på mig utan vi står alla på ruta ett från början men man LÄR sig och det blir mer och mer för varje dag. Vi gör alla olika för alla barn är olika men oavsett vad så är DU alltid världens bästa mamma/pappa åt just ditt barn.
Jag insåg efter ett tag att jag inte kan sitta och googla allt möjligt som jag gjorde ( jo, det är mycket som är bra att googla också) och jag kan inte ta alla råd från alla man får för INGEN kan ta bättre hand om Leo än vad jag och Joel kan.

Min mamma är världens bästa mamma åt mig, Joels mamma är världens bästa mamma åt honom, du är världens bästa mamma åt ditt barn och jag, jag är världens bästa Mamma åt Leo.

Och är det något jag har lärt mig av det här så är det att man aldrig blir för stor för att behöva världens bästa mamma. Även om jag är mamma nu så behöver jag min mamma som tar hand om mig och jag kan inte räkna på två händer hur många gånger vi har ringt till min eller Joels mamma om alla möjliga konstiga saker. Dom har svarat och lugnat oss och med tiden så ringde vi mer sällan och idag så är det vi som vet hur Leo vill ha det eller inte ha det.

Det är inte någonting som vi blev en dag för att Leo föddes utan jag och Joel har fått arbeta oss fram, tagit reda på saker och lärt känna våran älskade son och först då blev vi världens bästa föräldrar.
Precis som min mamma är eller precis som du är till ditt barn <3

BB

Jag kan inte förstå att det är möjligt! Hur i hela världen har jag glömt att blogga om BB-finalen! Jösses!

Ja, rätt person vann då verkligen måste jag säga. Jag har hållit på Hanna nästan ända sedan starten. I början var det inte för att jag tyckte om henne eller det som då verkade vara hennes personlighet utan för att jag tyckte att alla andra verkade sakna ganska många koppar i skåpet, eller indianer i kanoten skulle man också kunna säga.
Sen tycker jag även att hon är värd pengarna. Sympatiröster eller inte så har hon avsett vad varit i huset, blivit mobbad, varit nominerad MÅNGA gånger och hållt sig kvar. Hon är en vinnare.

Dålig förälder för att hon lämnade sina barn. Hmmm, nej det tycker jag verkligen inte. Jag lyssnade på henne igår när hon var på Mix Megapols morgonshow och hon gjorde det för pengarna, för att hon ska kunna få ett bättre liv tillsammans med sina barn och nu kan hon få det. Hon kan nu åka utomlands med sina barn som Marcel påstod var ett måste för hade man inte råd med det borde man inte ha skaffat barn.
Hon visste att oddsen var större att vinna det här än att vinna 500 000 tusen på Triss.
Hon har visat sig naken mycket. Ja, ja. Kanske onödigt mycket, alla har vi våra bra och mindre bra sidor men jag kan ju ändå tycka att hon är väl den enda som är vettig nog att ha tvättat sig på alla dessa dagar för dom andra har ju jufsat runt och sedan duschat i underkläderna. Jag skulle inte vilja veta vilka svampar som växer i deras kissimurror och pillesnoppar.

106 dagar från sina barn. 106 dagar i ett Big Brother hus för att kunna ge ett bättre liv till sina barn under många år framöver ( hon tog sig ifrån ett 10 årigt lån nu).
Om min situation såg annorlunda ut än vad den gör idag så kan då jag tänka mig många värre säker som jag skulle göra för att Leo skulle få det bättre för en enda dag.

Dina barn är lyckliga som har dig som mamma.
Grattis Hanna.

04.44

Då var det morgon i detta hem. Jag trodde så klart att lilleman ville somna om sedan igen efter att han ätit för vi brukar i stort sett aldrig kliva upp före kl 08.
Tji har då jag fått flera gånger om. Jag har ALDRIG haft en sådan vaken bebis som jag har haft hitills idag. Mysigt är det så klart för han är så glad och vill mysa med mamma.
Jag provade ändå att lägga honom i vagnen nu för han har varit uppe i 4 timmar och det är jätte länge för honom men nej, nej, han ligger klarvaken och jollrar med sin snutte. Förresten så är det första gången han har brytt sig om den överhuvudtaget.
Det är nog så att min bebis blir större och större. Usch vad fort tiden går!
På ett sätt känns det som att han kom för en vecka sedan men på samma gång så känns det som att han alltid har funnits. Jag kan knappt minnas livet innan honom, var det ens ett liv?

Nu verkar det som att han har somnat ändå... Frågan är då om jag också ska gå och lägga mig igen eller om jag ska passa på att duscha. Går jag och lägger mig igen så kan jag förmodligen inte hitta på något idag för man vet inte om man får någon tid till att duscha senare eller klä på sig nästintill.
Bättre jag fixar mig så ska jag ta en vända på stan med Helena, min bästa <3

Det är inte bara ens vanliga morgonvanor som bestäms av en 54 cm lång människa när man får barn. Ditt liv blir helt annorlunda. Så mycket mer annorlunda, på alla vis, på alla sätt men framför allt så blir det så mycket underbarare.
Jag säger ändå inte att det är lätt att få barn. Jag hade ALDRIG i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig den omställningen som blir. Jo, kanske på det fysiska men inte på det känslomässiga planet.

Första två veckorna var jag över allt med mina känslor. Jag var så rädd, så rädd och kunde inte få ihop mig själv till en enda bit. Jag kände mig som en stor geléklump av känslor som liksom ville flyta ut överallt. I samma sekund som Leo föddes så kom den största av alla kärlekar till mig, obeskrivlig, kravlös och utan slut. Med den så kommer också rädslan, först då insåg jag vad ordet rädd står för.
Tänk om jag förlorar honom?
Jag var så rädd, så rädd och grät nästan konstant. Jag förstod nu att jag aldrig tidigare varit orolig över något som var värt att oroas över för det här är ORO.
Vi kokade flaskor, vatten som galningar och ville sterilisera hela vårat hem nästintill. Jag fick panik på stan en dag för jag tänkte på alla äckliga bakterier som finns. Tänk om Leo blir sjuk?
Jag vågade inte somna på kvällarna för att jag var rädd att han skulle sluta andas. Vi har ett andningslarm men det har en indikator som blinkar så jag låg och stirrade ihjäl mig på den även fast jag visste att den piper om något händer.
Jag kan ärligt erkänna att jag ett tag tänkte att jag kommer aldrig kunna slappna av mer i hela mitt liv. Jag kommer för alltid vara ett nervvrak om jag ens överlever eftersom jag aldrig tänker sova mer.

Men tiden gick och nu när jag sitter här 6 veckor senare så känns det som att jag aldrig har gjort något annat än att vara mamma. Jag har börjat lära känna min prins och vet att världen inte rasar samman om han gråter för han vill förmodligen bara ha mat eller att jag ska mysa med honom.
Jag vet ju även att det är så att människor går faktiskt inte bara och dör hur som helst för att man tittar på dem eller för att de ha en torrfläck på benet och vet ni vad, det gör faktiskt inte bebisar heller.

Under dessa två veckor så tänkte jag ofta på vad Prins Daniel sa till pressen när Estelle föddes:
-Mina känslor är lite all over the place.
Det var precis så jag kände och det är inget konstigt alls att man känner så när man är nybliven förälder, det är kroppen som gör det, reagerar.
Oavsett om man har rött eller blått blod.

Bloggen

För första gången sedan Leo kom så sitter jag här och jaha, vad ska jag göra nu. Jag hade glömt bort hur det känns att ha tråkigt. Joel är på jobbet, Leo sover så vad i hela världen ska JAG göra?
Jag skulle kunna städa men nä, det är ju ännu tråkigare än att inte ha något att göra.
Städningen är verkligen något som jag har satt åt sidan sedan jag blev mamma. Jag har alltid varit lite jobbig med det annars och Joel skulle nog vilja påstå att jag är överdriven ibland med att man ALDRIG kan lägga sig i en säng om det inte är bäddad eller att det inte får finnas ett enda odiskat glas i diskhon när jag börjar laga mat.
Idag låter det istället:
-Äh, det är väl inte hela världen. Vi tar det sen.

Mina blogginlägg blir färre och färre tyvärr. Som jag berättade om tidigare så är det faktiskt mest för att jag inte har en laptop längre och jag sitter i stort sett aldrig vid vår stationära dator, några längre inlägg orkar man ju absolut inte göra på mobilen heller.
Jag blev i alla fall väldigt "peppad" igår när jag pratade med en vän om min blogg och hon har pratat med människor som läser min blogg även fast dom inte alls känner mig, knappt vet vem jag är.
Jag har faktiskt läsare och dom verkar vara fler än vad jag trodde ( men det ser ju inte jag så kommentera nu med er ; ) så självklart vill jag bli bättre på att uppdatera.

Jag inser ändå att jag har fått läsare pga innehållet tidigare och pga hur jag skrev. Självklart blir innehållet nu annorlunda eftersom mitt liv är helt annorlunda men jag ska försöka vara densamma i bloggen, i den mån det går.
Jag har alltid försökt att vara rolig i bloggen och velat få er samt mig själv att skratta men förut så handlade det bara om mig när jag var ironisk, samt att jag självklart drog med mig Joel i fallet några gånger. Nu har jag även Leo så det blir min familj jag i sådana fall ska dra med mig ( ja, det känns faktiskt annorlunda) och jag vet inte om jag vill pusha saker så långt då. OCH det är ju det som är hela grejen med min blogg, eller har varit i alla fall. Jag vill inte vara en blogg som förklarar i minsta detalj vad jag har gjort på dagarna (självklart ibland för jag vill att ni ska lära känna mig också) för det tycker jag är såååå tråkigt. Ni behöver inte veta att jag duschade, tittade på tv, klädde på mig osv. Känner jag ett starkt behov av att se det i skrift så kan jag skriva det på en papperslapp, det behöver inte tryckas ut på internet för all framtid.

Jag älskar att blogga, jag älskar att skriva så nu tar jag nya tag också ska jag bättra mig ( och jag vill att ni ska bättra er på att kommentera så att jag ser att ni är här ) så ska jag så gott jag kan försöka hålla er kvar som läsare : )

Puss!