lördag 9 november 2013

Farsdag!

Grattis alla pappor! Idag är det farsdag. 
Joel har fått sovmorgon så jag och lilleman sitter nere och myser. 

Nu vågar jag kanske, kanske säga att det har börjat vända med Leos sömn. Han har nu i 9 (!!!) nätter sovit HELA natten och vaknat tidigast 05.15 och då av Joels alarm. Idag sov vi till 05.30 t ex :-) om ni visste vad underbart det känns! Det är bara att hoppas att det fortsätter :-) 

Idag går jag in i v.32! Snart är lillebror här! Jag längtar då otroligt mycket och funderar mycket på vem han är. Ännu en gång ska jag få vara med om det mest fantastiska i livet. Blir hjärtat dubbelt så stort när man har två att älska så obeskrivligt mycket? 


Så vad har vi haft för oss i helgen? Inte så väldigt mycket faktiskt. Vår bil är på verkstaden och jag har fått falsk ischias så kan inte gå så långt. Jag tog mig på rätt pris igår och det gick bra men sen hade jag ont! Lyckades ändå baka saffransbullar innan jag spenderade kvällen framför soffan med Joel och Lotta. Mycket bra kväll framför så mycket bättre. Kens kväll måste ha varit den bästa kvällen någonsin i det programmet! Vilket är eran favorit? :-)

Nu behövs nog lite kaffe och frukost :-) Mysfrukost ska det vara på helgen med allt möjligt framdukat. Gör vi så brukar Leo äta smörgåsgurka till frukost! Han älskar det! Lite konstigt när man är så liten kanske ;-) 

Ha en bra dag alla! 


måndag 4 november 2013

Förlossningen

Igår kväll var jag lite känslig. Ni vet sådär gravidkänslig som man kan vara och sitta och gråta för det mesta. Det började med att jag satt och myste med Leo framför tv:n innan läggdags och jag började böla för jag var rädd för att han inte skulle veta hur mycket vi älskar honom. 
Hur ska jag få honom att förstå att han är de mest älskade som finns i hela världen och så kommer det vara hela livet? 
Älskade barn <3

Iallafall så skulle jag såklart göra allt mer känsligt och letar fram min förlossningsberättelse här i bloggarkivet. " När Leo kom till världen" finns under April 2012 om någon skulle vara intresserad. 
Den lyckligaste dagen i mitt liv. ALDRIG kommer jag glömma den stunden när jag för första gången fick upp Leo på bröstet. Precis då förstod jag meningen med allt i mitt liv. Allt har varit en väg dit. Det har alltid varit meningen att jag ska bli Leos mamma och det betyder allt. 
Om ca två månader ska jag gå igenom det här igenom och det känns helt otroligt.  

Det jag iallafall tänkte ta upp här idag är om jag är rädd för förlossningen pga vad som hände mig förra gången och svaret är nej, jag är faktiskt inte ett dugg rädd. Jag förstår att det finns inget som säger att samma sak skulle hända igen. Det pekar nog snarare mot att allt kommer gå enligt bokens alla regler denna gång eftersom det gick som det gick förra gången. 
Skulle det ändå bli tok så är det så och jag vet att allt blir ändå bra till slut. 
Jag mår inte alls dåligt av att tänka på den förlossningen, jag fick det underbaraste som finns i livet av den och skulle göra om det varje dag för resten av mitt liv om jag var tvungen. 

Men nog är jag fullt medveten om att när det väl är på g kommer jag vråla som en apa om hur dum i huvudet jag är som utsätter mig för smärtan en gång till. 
Visst att det är häftigt och jag är väldigt tacksam som får vara med om att föda fram mina barn men jag är icke en mamma som bäddar in hela upplevelsen i en rosa bubbla om hur fantastiskt det är för det är det EFTERÅT men under tiden så önskade jag mig döden hundra gånger om. Helvete vad ont det gjorde. Det tänker jag då inte sticka under stolen med. Tur det finns bedövning. Bedövning i alla dess former ska jag ha även denna gång. Förra gången skrek jag extra hela tiden så att det inte skulle finnas en chans att det tog slut på något sätt. ;-) 

Det har jag faktiskt funderat på... Varför vill man föda utan bedövning? 
Jag kan förstå att lustgasen kan vara obehaglig eftersom man blir groggy i huvudet av den och man vill ju vara med ( ingen fick röra min för jag älskade den! ) men varför ha så jävla ont om man inte behöver? Allt görs ju av och med kunniga och professionella människor. Nä, det där förstår inte jag. 
Jag ska ha extra, extra även denna gång! ;-) 

Kan jag lova! ;-)

söndag 3 november 2013

Ny vecka!

En ny vecka! Förhoppningsvis en lite roligare vecka än den förra då vi hade sjukstuga här. 
Nu är jag och Joel lite dåliga men det spelar ingen roll. Huvudsaken Lillgrodan mår bra och då kan man vara hur dålig som helst men ändå är det kalasfart här hemma! 

Har ni haft en bra helg? Det har vi. I Lördags åkte vi till Birsta och shoppade lite saker till bebisen samt nya skor till mig bl.a. 
Igår kände jag vilken nöt jag är som ens kom på den iden för fy vad ont jag har haft i fogarna efter det. Det är inte smart att åka till Birsta för en heldag med shopping när man har foglossning, det ska jag verkligen komma ihåg. 

Igår var vi bara hemma och myste, satte upp en hylla i köket och städade. Senare kom Niklas och Frida på middag. Trevligt! 

Den här veckan har vi inte så mycket planerat förutom att på onsdag är det BVC dags för Leo och då även dags  för en spruta. På torsdag ska jag på MVC och kolla till kotten. Jag gruvar mig för att väga mig. Men, men det är bara ta det för vad det är! ;-) Tur för dom som tycker om mig att det finns så mycket av mig ;-) 

Jag såg i helgen att VÄLDIGT många var ute på partaj i helgen och jag är så avis. Jag längtar efter en utekväll, jätte mycket! Men det är en tid kvar tills det blir något sådant men oj så kul när det är dags! 
Jag längtar efter en utekväll med kompisar med också med Joel. Gå på dejt, vara kär och dricka lite för mycket vin <3 men det kommer! 
Det är hemskt underbart att vara gravid också men 9 månader är låååång tid, även om den här graviditeten har gått hemskt fort måste jag säga. 
Sen hoppas jag att amningen ska funka den här gången. Jag ammade aldrig Leo men hoppas det går bättre den här gången! Gör det inte det så är inte det någon sak heller för ersättning ger också friska, pigga barn! :-) 

Nu är det frukostdags här hemma innan vi packar oss iväg till kyrkis! 
Vilken toppen grej det är alltså. Så otroligt fina människor som jobbar där och alla människor är välkomna. Det är kul för barnen som får sjunga, leka, pyssla och fika samt att det är kul för mammor och pappor att få umgås med andra vuxna och dricka lite kaffe. Jag har många vänner med småbarn men jag kan förstå att en föräldraledighet kan vara en ensam tid på sitt sätt också om man inte känner någon annan som är det. 
Och det som också är så toppen är att det är gratis så alla har råd och gå. Det är väl underbart att det finns något som inte styrs av pengar utan alla kan göra det! Ingen skillnad på folk där inte! 
Tummen upp för kyrkis :- ) 

Nu ska försöka slita min sin från Ylvis musikvideo. Frukosttime! 

Hej! 

torsdag 31 oktober 2013

Innan du kom till världen

Bajsa, sova, äta, leka, bajsa, sova, äta, mysa. 

Kollar man tillbaka i min blogg så handlade den om saker som är långt ifrån sakerna den handlar om idag. 
Idag handlar den om saker jag inte hade en aning om då och den handlade då om saker jag inte har en aning om idag.

Jag satt precis och läste en konversation om hur singeltjejer utan barn stör sig på mammors statusuppdateringar som handlar om deras barn. Dom kan inte förstå vad som är intressant med det. 
Nä ni, det kunde inte jag heller. Inte för allt i världen. Jag kunde nog inte ens föreställa mig något mindre intressant. 

Idag är sånt intressant för det är mitt liv. Hela mitt liv handlar om en liten kille som precis har lärt sig säga att han heter Leo. En liten kille som man kan fråga -älskar du mamma? Och han svarar mmm, nickar med huvudet och springer sen mot mig för att lägga sina runda, knubbiga små armar om halsen på mig. 
Idag kan jag inte tänka mig något mer intressant och framför allt VÄRDEFULLT. 
Klart jag inte förstod innan att det skulle kunna vara så stort. Jag trodde inte ens det fanns sådana här känslor. 

Det låter så klyschigt men ni singeltjejer utan barn kommer själva sitta där sen när ni har en liten kille som lägger armarna runt er hals och förstå att allt med honom är intressant. 

Fast bajsvanor kan vi väl verkligen lämna utanför för vem vill veta det. Nä, det är lite too much information. 

Sen tänkte jag skita i den här tidsomställningen som vi gjorde i helgen. Jag ställer om klockan igen. Vilka är med mig? 

Idag ska vi få lunchbesök av min väldigt gravida svägerska. Mysigt ska det bli! 
Tänk att jag ska bli faster snart! Helt otroligt. 
LillPutte ska bli pappa. Min lillebror. Fantastiskt <3 

Nu är det frukostdags. Jag tror jag och Leo ska mumsa på varma mackor idag! 

tisdag 29 oktober 2013

Allt är så farligt.

Vi skadar våra barn. Vi skadar dom genom att ge dom ketchup till maten eller herre jösses vad gör ni som ger dom pannkaka, vetemjöl är ni galen? 
Det är så mycket som skadar våra barn att det är nog bäst jag och Leo låser in oss leker med träleksaker och stickade dockor från Afrika. 

Jag kan inte låta bli att ta upp det här. Tror människor på allvar att våra barn kommer bli deprimerade och skadade som vuxna för att vi, föräldrar har smartphones och kollar på dom emellanåt. 
Det är då jävligt svaga ungar vi bestämt oss för att uppfostra i sånna fall om allt ska falla på en sådan sak. 

Just nu sitter jag med min iPhone och Leo har packat släpet på sin BobbyCAr och kör runt här och ropar hej då. Han ska på utflykt. Det ska han. Han är 1,5 år och har fantasi. 
Han behöver inte min uppmärksamhet på det sättet att jag ska ge allt till honom hela tiden för han är ett friskt litet barn som precis som barn gör tror ( vet ;-) att hela världen kretsar runt bara honom ändå. 
Jag sitter med telefonen nu och snart ska jag duscha. Senare idag ska jag laga mat och Leo kommer nog leka själv då. Precis som jag gjorde när jag var liten. 

Hur kommer det sig att vi inte var lika rädda förr i tiden? Jag kan inte minnas att min mamma var rädd för att jag skulle behöva flytta in på Psyk för att jag var 6 år och ville äta fefferoni som lördagsgodis . Idag blir man nog rädd om en 6-åring vill och får äta vanligt lördagsgodis för herregud man kanske får en sockerchock och utvecklar en psykos. 

Jag försöker vara den bästa föräldern jag kan vara. Jag anser mig själv vara världens bästa mamma till Leo för ingen känner honom som jag och hans pappa. Vi ger vårt barn all kärlek och uppmärksamhet vi har även om vi båda har en smartphone och jag är inte ett dugg orolig att Leo en dag kommer bli deprimerad. Skulle han ändå bli det så är jag vettig nog att förstå att det inte handlar om att jag tittade på Facebook på dagarna. 
Mitt föräldraskap handlar om en hel del mer än det. 

Fast nu är det så att jag fick ketchup och vetemjöl när jag var liten. Kanske därför jag inte fattar bättre vad vet jag! 

söndag 27 oktober 2013

Just idag är jag liten.

Vissa dagar är man stark, vissa dagar är man normal ( om det nu finns något sånt ) och vissa dagar är man lite mindre. Idag är jag liten, väldigt liten. 

Jag har ett barn som inte sover. Han har ett litet sömnbehov, så litet att jag inte alls hänger med. 
Jag ser människor på Facebook skriva om att det är så jobbigt när barnen kliver upp 07. 
Leo har aldrig sovit till 07. Leo har aldrig sovit en hel natt utan att vakna senast 05.30 och då är det den bästa natten vi någonsin haft. 
Just nu har vi sovit 30 min sedan kl 02.30. 

Måste man kliva upp 07 till sina vakna barn så är man kanske lite trött och behöver en kopp kaffe. 
En kopp kaffe hjälper inte mig. Hela mitt och Leos liv fokuserar runt vår sömn. Allt planeras efter hur vi ska sova. 

Hör jag ett ord till om faser och perioder så tror jag på riktigt att jag får en hjärnblödning. Min son har inte sovit sen han var 3 månader. 
Vi har provat allt och inget hjälper, varenda råd ni kan tänka er förutom 5 minuters metoden ( jag skulle aldrig lämna mitt gråtande barn då är jag hellre vaken för resten av mitt liv ) och inte vill jag heller att han ska sova borta. När han är på dagis så värker hela jag för jag saknar honom så mycket. Jag skulle aldrig klara en natt utan honom. 

Det är inte bara att man sover för lite som kan vara jobbigt. Det som är mest påfrestande är att det är hemskt psykiskt jobbigt att vara vaken mitt i kolsvarta natten, timme efter timme och att veta att det här är inte bara inatt utan vi ska göra om det här imorgon igen, sen även natten efter det. 

Sömnen styr oss totalt. 
En vän frågade mig för någondag sedan hur jag hela tiden orkar hitta på så mycket med Leo. Vi har en aktivitet varje dag, t ex så går vi på kyrkis 3 ggr i veckan. 
Det är inte bara för Leo jag gör det utan även för mig själv. Kan ni tänka er hur lång en dag är när den börjar 02.30? Vi måste göra något fram till lunch för att eftermiddagstuppisen ska fungera. 
Den fungerar inte heller hur som helst men vi har hittat ett sätt som fungerar. 
Mellan kl 12.30-16 kan vi inte vara någon annanstans än hemma och vi kan inte ta emot besök. 
För att Leo ska sova tuppis måste jag ligga bredvid honom. Flyttar jag på mig så vaknar han på en gång. Vaknar han är han omöjlig att få att somna om även om han sovit 20 min. 
Eftersom vi är uppe i stort sett varje natt så behöver även jag sova då så det gör mig inget att ligga där. Jag behöver också sova men såklart är det inte alltid kul att alltid behöva säga till människor att nej vi kan inte göra det och ses då för då ska vi sova. 

På dagis sover han 40 min. 
Jag har många gånger t ex åkt till stan och tänk att han somnar i vagnen. Icke! Då är min älskade 1,5 åring vaken hela dagen men tro mig att han ändå vaknar senast 05 dagen efter! 

Jag är inte en människa som vill hävda mig på något sätt och tävla med andra, inte gällande något utan anser att man ska vara ödmjuk. Saker som är jobbiga för mig kan vara lätta för dig och tvärtom. Jag kan inte säga till dig att du inte får tycka att din situation är jobbig för att jag har det värre. Din situation är kanske inte som din normala och såklart påverkar det dig. 

Men idag när jag är så där liten så känner jag inte för att vara så ödmjuk mot dom som får sova till 07. Ni är säkert trött men vet inget om hur det är att inte få sova. 
Idag vill jag kräkas rakt ut och det måste även jag få göra. 

Nu ska jag ta reda på täcket som jag precis hällde ut en hel kaffekopp över. Jag behövde tydligen det också idag tyckte någon där uppe.

Godmorgon. 

måndag 21 oktober 2013

Baby 2

Man ska aldrig säga något högt. Säger man något högt så ändrar det sig ofta. Igår skrev jag till er att vi sover så bra på nätterna ( bra för att vara oss ;-) men inatt har vi varit vaken mellan 23.30-02 sen vaknade vi strax efter 05. 
Jag är så trött, så trött. 
Men det är minsann inte Leo utan han har ätit kex framför barntv och sprungit runt här som världens gladaste lilla kille och delar med sig av det. Man kan inte bli annat än världens lyckligaste när man får dela sina dagar med honom. 
Älskade barn som jag älskar dig, hur trött jag än är <3 

Men idag tänkte jag berätta lite om min nuvarande graviditet. :-) 
Den har varit jätte enkel. Är det såhär det kan vara så kan jag vara gravid många gånger till. 
Jag tror dessvärre inte Joel håller med för det första 12 veckorna hade jag ett fruktansvärt humör och hade humörsvägningar som inte var av denna värld. Jag kände mig som en vulkan på väg att explodera hela tiden. 
Efter det så har jag mått precis som vanligt. 
Jag kände tidigt bebisen röra på sig och jag fick mage fort. 
När jag var i v.25 så hade jag gått upp 4 kg, nästa vecka ska jag på MVC igen och se hur det ändrats sig. 
Jag hoppas att jag ska klara mig på samma kilo som med Leo, helst mindre såklart ;-) 12 kilo gick jag upp med honom. 

Dock har jag haft otroligt mycket sammandragningar den hör gången. Vi fick åka in på förlossningen en kväll då jag hade haft sammandragningar konstant i 3 dygn. Jag kunde inte ens ställa mig upp utan att det kom. 
Det var i v.24 har jag för mig. 
Det har varit bättre sen dess fram till förra veckan då det kom tillbaka och jag även hade ett väldigt tryck neråt. Det kändes som att allt skulle ramla ut mellan benen på mig. Mycket läskigt känsla. Det har gett med sig iallafall. 

Eftersom jag mår så bra så passade jag på att storstäda hela huset i söndags. Hela dagen tog det. På kvällen kände jag av lite foglossning och idag, två dagar senare kan jag inte gå normalt. Äckliga,vidriga känsla foglossning är. Ni som inte haft det kan nog inte föreställa er. Det känns precis som att man ska dela på sig och gå i två delar vid höften. Som att benen ska fortsätta åt varsitt håll. 
Idag ska jag ta det väldigt lugnt och hoppas det blir bättre. 

Vi funderar på namn till lillebror, just nu är vi överens om Viggo, kanske Liam. 
Leo skulle egentligen heta Viggo men talade om när han kom ut att han var en Leo så därför är jag inte lika stressad den här gången. Han talar nog om vad han heter. 
Joel vill helst Frank eller Ralf och det vägrar jag. Jag skulle vilja att det kanske är en Nilas men icke säger Joel. Inte lätt alla gånger att man är två om saken ;-)

I söndags gick jag och Leo även igenom hans gamla bebiskläder. Här hemma har jag nästan tjatat hål i huvudet på Joel att vi måste skynda oss att handla till bebisen!
Med Leo var jag nästan klar i v.12 ( ;-) ) och den här gången hade jag i v.29 köpt en vagga och en body, och en vagn såklart. En dubbel måste vi ha. 
Det är bara det att den här graviditeten har gått såååå fort att jag inte hinner med. Man hinner tänker jag men nu är det bara snart 10 veckor kvar! 
Iallafall så har jag tjatat helt i onödan då Leos kläder ser inte ens använda ut. Såklart vill jag ha nytt också men det där hålet i huvudet på Joel var ju kanske lite onödigt att jag tjatade till ;-) 

Ja det var nog allt vad jag kan komma nu. Det kommer mycket mer om det här senare, desto närmare vi kommer. 

Nu ska jag och Leo titta på lite musikvideor. Leo älskar musik och är en riktig discokille. Här visas inte Barnkanalen så ofta utan VH1 ;-)  

Vi hörs senare! 

söndag 20 oktober 2013

Come Back

Hej! 
Hur mår ni alla? 
Jag har under en tid nu börjat sakna att blogga och blivit lite sugen att kanske ta tag i det igen. 
När jag även såg en vän som börjat blogga igen så slog det mig hur kul jag egentligen tycker att det är! 
Vi får väl se hur mycket det kommer hända här men kanske har jag något att säga som kan intressera någon någongång ;-) 

Vår största nyhet, som många redan vet är att 11 Januari är det beräknat att Leo ska bli storebror. En lillebror ska han få :-) Vi tycker att det ska bli så roligt för pojkarna att det är rätt så tätt mellan dom. Dom kommer nog ha mycket skoj tillsammans, även mycket bråk kan jag tänka mig ;-) 
När Leo låg i magen så kändes det som att jag var gravid i 500 år och jag tänkte den här gången att 9 månader är lååååång tid och Leo kommer hinns bli så stor innan nästa kommer. Det tar jag tillbaka nu. 9 månader när man redan har en liten kotte går för fort och han är fortfarande min lilla bebis, kommer förmodligen vara det också för alltid, även när han är 25 ;-) 

Men mer om den här graviditeten kam vi ta i ett annat inlägg :-) 

Så ska vi kanske ta upp den stora frågan i vårt liv som bloggen handlade en del om när jag slutade blogga förra gången. Sömnen! Hur sover vi? 
Det var riktigt illa ett tag och jag fick åka till en läkare när jag hade sovit endast 9 timmar på 5 dagar. 
Leo sover bra på nätterna nu, visst att man får ploppa in nappen några gånger per natt ibland men han sover till 04-05 ungefär. 
I September skulle jag börja skolan igen efter sommarlovet och jag var så stressad över det. Somnade 23.30 varje kväll och vaknade 02.10. Låg sedan vaken fram tills Leo skulle upp och då var det bara flina, kliva upp och se glad ut. Man kan bli knäpp för mindre kanske. 
Iallafall så träffade jag en läkare och det hade jag redan räknat ut själv att stressen över skolan på universitetsnivå samtidigt som jag tog hand om en liten bebis som inte vill sova hade lett till att jag led av svåra somnstörningar. Jag har nu ett uppehåll från skolan på 1 år och det är så skönt. 
Gick det att gå tillbaka i tiden så skulle jag aldrig ha börjat skolan när jag egentligen skulle ha varit bara mammaledig. Men det är lätt att vara efterklok ;-) 
Nu mår jag bra iallafall, jätte bra! :-) 

Mer om det här kan vi också ta en annan gång! 

Nu ska jag duscha, äta frukost med min lilla kille och sen ska vi ta en förmiddag på kyrkis tänkte vi! 

Ha en toppen dag! 

måndag 20 maj 2013

Härliga dagar!

Vilka härliga dagar vi har haft nu på slutet!
I lördags var vi på två mysiga kalas och det gillar vi :)
I söndags var vi på tro det eller ej ett hundkalas hemma hos mamma för att Zlatan fyller åt nästa helg. Så tokig är mamma i sina hundar.
Det bjöds på grillad korv och hamburgare så att det även skulle passa födelsedagsbarnet ;) Leo tyckte allt var toppen och fick i sig 2 korvar och ett korvbröd samt en isglass. Skönt att han är matglad min lilla kille. Vi hat även varit ute mycket i det härliga vädret!

Igår var det sämre väder men vi var på kyrkis och på em fick vi besök av Natalie och Bea med deras barn. Jätte trevligt!

Idag blir det ett fm besök av Johanna innan jag och grodan ska gå på badhuset! Det ser vi fram emot : )

Dagarna bara flyger fram och imorgon blir Leo 13 månader. Han utvecklas nästan varje dag nu och "pratar" så mycket. Det han just nu har snöat in på är att ropa på mig hela tiden Mammamammmamammamammamamma eller om man ska klä på honom eller liknande så låter det nejnejnejnejej. Det är så gulligt!

Jag har så svårt att sova på nätterna nu så jag blir knäpp snart. Nu sover Leo men då är jag vaken... Det är skolan som stressar mig... Vad annars. Jag rekommenderar då ingen att någonsin plugga heltid på universitet samtidigt som man är hemma med ett litet barn. Man kan då gå in i väggen för mindre.
Bara två veckor kvar nu iallafall sen är denna termin över och nästa börjar Leo på dagis. Jag ska bara ha honom där i 15 timmar per vecka för det klarar jag skolan på. Mer vill jag inte.

Hmmm, ja det var väl allt för nu. Tror jag ska hoppa in i duschen nu innan grodan vill sova tuppis!
Vi hörs :)

måndag 6 maj 2013

Men redan!?

Ja, redan kommer ett till inlägg!
Jag älskar att blogga kommer jag ihåg nu när jag väl tog mig tid att skriva ett inlägg imorse.

Vi har iallafall haft en toppen dag! Först kyrkis där det busades från öppning till stängning. Leo somnade sittandes när vi gick därifrån och det har ALDRIG hänt.
Han fortsatte att sova när vi kom hem så jag passade på att sitta ute och sola på vår altan! Det var jätte varmt och jag kunde till och med klä av mig tröjan. Det kommer bara hända på den här baksidan kan jag tala om för jag kände då att den här kroppen är för slapp och vit för att släpas med någon annanstans. Ha, ha!
Ja, ja. Jag lever och mår bra i allafall :) huvudsaken det.

På eftermiddagen har vi varit hos Veronica och Molly och nu sover Leo igen. Jag väntar på att han ska vakna så att vi kan äta korvstroganoff :)
Leo har börjat äta samma mat som oss nu och det går bra faktiskt. Han tycker om det mesta men framför allt korv!
Kalla godingar skulle han kunna leva på :)

Lite trött är jag känner jag.
Måndag kvällar är härliga i allafall, ett varsitt avsnitt av Game of Thrones och Vikings har vi som väntar.
Härligt!

Trevlig kväll!

söndag 5 maj 2013

Hej!

Jag har kanske inga läsare kvar men nu har jag tråkigt, är trött och måste aktivera mig på något sätt.
Göra morgon 04.45 är inte en favorit direkt.....

Så vad händer i vårt liv? Vi har flyttat till vårt hus i Iggesund. Hade jag väl aldrig kunnat tro att jag skulle flytta dit men kärleken kan få dig att göra en massa konstiga saker ;)
Vi trivs jätte bra i allafall. Fortfarande finns det mycket vi vill göra ( och packa ) upp men sådant tar tid så vissa rum får se kaos ut tills vi har tid, pengar och framför allt en idé till dom.
Just nu planerar jag hur verandan på baksidan ska bli och vad jag ska plantera. Färska örter ska jag ha i allafall och sedan får mamma och moster hjälpa mig med resten ;)

Joel har varit pappaledig nu i två månader så vi har varit hemma båda två. Det är lyx! För oss men också för Leo såklart. Inte många barn som får ha båda sina föräldrar hemma samtidigt.
Idag har han börjat jobba igen iallafall och jag och grodan är ensamma. Idag blir det en tur på kyrkis tror jag. Det är otroligt bra kyrkis här i Iggesund!vi går ungefär 2 ggr i veckan och Leo älskar det.
Sticker iväg och leker!

Så den stora frågan! Hur sover Leo? Jo mina vänner. Han sover! En natt när vi efter ca 2 månader hade varit vaken mellan 01-04 varje natt så kände jag att en förändring måste ske och jag sa där i nattmössan att imorgon ska han gå eget rum. Det ska testas i allafall och sagt och gjort så blev det så.
Jag har inte velat det för jag tycker han är för liten. Många har sina bebisar i egna rum och och det är såklart rätt om det känns bra för dom men för mig har tanken inte ens känts okej,
Han är min lilla bebis och ska vara nära mamma och pappa.

Men vi testade och han sover så det fungerade. Det känns fortfarande inte okej och jag önskar att han kunde sova i vårt rum men så klart måste jag göra det som han sover bäst av. För allas skull.
Han somnar nu vid 19.30 ca. Vaknar ca en gång innan vi lägger oss och är lite ledsen och vill ha nappen.
Vid 03 ca så vill han komma till vår säng och sedan sover vi där till 06 ungefär.
Det är som en dröm!
Nu när jag tänker tillbaka så förstår jag inte hur vi orkade när nätterna var som värst. Vi levde i en dimma det är då ett som är säkert.
Som tur är så har Leo aldrig varit ett skrikit barn. Han är sällan ledsen eller arg utan han tycker helt enkelt inte om att sova.
Nu hoppas vi att det håller sig så här i allafall! :)

Grodan har också fyllt ett år! Hipp, hopp hurra! Det firades med buller och bång. Jag hade bakat i en vecka och överdrev kanske någon grad men man har sin första födelsedag bara en gång i livet och det ska då firas! :)
Så många vänner och släktingar besökte honom och det var så kul.
Presenterna var perfekta och fikat gott, precis som det ska vara!

Skolan hmm... Jag gjorde klart en kurs igår som har gått jätte bra. Det gör det när det är uppgifter som ska göras och inte en lagbok som ska läsas in rakt upp och ner. Det tycker jag inte om!
Jag har missat lite grann men jag ser det på det sättet att jag har faktiskt klarat ett år med skolan som jag inte skulle ha gjort om jag varit mammaledig istället. Jag går fortfarande i samma klass och det är ganska bra gjort om jag får säga det själv!
Nu är det bara några få veckor kvar denna termin sen ska det bli skönt med sommarlov!

Det var ju ganska kul det här ändå att skriva ett inlägg! Kanske man ska fortsätta med? ;)

Nu ska vi titta på händige Manny och sen hoppas jag på en tuppis!
Trevlig dag!

torsdag 14 februari 2013

Helg!

Jag älskar fredagar för då slutar Joel tidigt och sen är det mys hela helgen!
Det allra bästa är att efter idag är det bara en vecka till och sen har vi Joel hemma i flera veckor!
Idag är det också prick två veckor tills vi flyttar!

Just nu är vi lite trötta då vi som vanligt har varit vaken inatt men det var i allafall bara 1,5 timme gånger 1. Och det kan man ju vara glad för.
Tänk att vi sover så lite så att när Leo vaknade inatt hade Joel sovit 4 timmar ( vilket är bra här hemma ) så han kände sig så utvilad och utbrister men har du sovit hela natten Leo!?

Kl är 01.40 muttrar jag surare än en citron. Kl 03 fick vi sova igen i allafall.

Så, igår var det alla hjärtans dag. Människor vill slå varandra på fingrarna med de bästa presenterna och sen finns det dom människorna som bara ska klaga på att dagen finns och får det att låta som att de som firar dagen inte visar kärlek andra dagar utan bara den dagen.
I min familj och bland mina vänner visar vi kärlek varje dag läste jag överallt igår.
Ja, men visst. Det tror jag nog de flesta gör men de kanske precis som mig tycker att det är lite mysigt också att visa eller få lite extra kärlek en dag per år.
Vissa är ensamma ja, så klart men man kan visa sig själv kärlek också. Köpa en chokladkaka till sig själv och äta den i ett bad tillsammans med en bra bok.

Finns så mycket bittra människor. Eller ny tog jag väl kanske i med att skriva bittra men hur orkar man gå och sura över en dag liksom. En dag man inte ens är tvungen att delta i.
Och bara för att man inte vill delta så behöver man inte få det att låta som att dom som deltar inte är benägna att visa kärlek andra dagar.
Ja, ja nog om dessa tönterier.

I dag kommer mamma och Klas på middag, kul! Jag tror att jag ska laga grekisk pytt i panna.

Nu på dagen så ska vi träffa Helena om vi någon gång idag får göra oss iordning för lille man. Det vet man aldrig i det här hemmet!

Hörs!




torsdag 24 januari 2013

Fredag

Hello :)
Inatt har Leo sovit i sin säng hela natten. Skulle man kunna säga ungefär... Han vaknade kl 03 och åt välling i vår säng, somnade där 04.30 och då flyttade jag honom till sin säng. Han väckte mig nu 07.30. Det är inte fy skam minsann!
Glad är jag för den här sömnen då jag igår kände mig på bristningsgränsen av trötthet. Nu är jag som en ny människa igen.

Livet förändras. Tidigare var jag en surpuppa om jag inte fick sova minst 8 timmar varje natt plus en tuppis på dagen på ca 1,5 timme. Får jag nu sova fyra timmar per natt skulle jag kunna springa maraton, typ ;)

Jag har inte bloggat något i vecka. Få jag inte mått så bra eftersom Bamse inte mår så bra. Ni som känner mig privat och sen några år tillbaka vet att Bamse är ingen vanlig hund och han betyder världen för vår familj. Han ska till läkaren idag och vi väntar nu på besked. Det är fruktansvärt tungt.
Han är så gammal också, snart 16 år.
När jag var gravid så sa jag hela tiden att snälla, låt honom få träffa min bebis i allafall och det har han fått.
Men beredd på sista gången jag får trycka in näsan och snusa i den där pälsen kommer jag aldrig bli. Aldrig.
Älskade Bamse.
Håll tummarna för oss.

<3

torsdag 17 januari 2013

Men nu ni!

Nu ni är det kallt! Fyyyyy! Ska det fortsätta så här så blir vi inne hela helgen kan jag lova, förutom att åka och handla godsaker en sväng idag för i helgen blir det helgmys!

Jag har semester mina vänner och har ingen skola tills på måndag. Så här lugnt har jag inte haft det sen i september eftersom jag har 200 % jobb. 100 % studier och 100 % mammaledig.

Igår hade jag tenta i psykologi. Herre Gud vilken tenta. Man hade kunnat skriva 100 sidor ungefär. Jag har aldrig varit med om något så stort. Igår kändes det bra men nu har jag legat funderat på en massa saker som jag också kunnat skriva men men... Jag gjorde jääääääääätte mycket så det borde vara lugnt och jag vet att jag kunde alla frågor.
På måndag börjar juridiken i allafall. Termin 4 av 6!


Idag är vi lite trött. Igår sov Leo hela natten i sin säng och vaknade inte ens för nappinstopp. Då hoppas man så klart att det ska fortsätta så men icke. Vid 23.30 ville han komma till oss och vi sov en kort stund sen var vi vaken till 03.15. Gjorde morgon 06.30, gäsp!
Jag hoppas att vi ska ta en tuppis snart.

Vad ska ni äta i helgen? Jag är sugen på något riktigt gott! Jag har hemskt mycket kycklingfilé i frysen så har ni något tips på det? Eller något annat gott? :)

Hörs!

söndag 13 januari 2013

För dig eller för mig?

Hello, Hello!
Måndag igen. Fy vad fort helgerna går och sen är det flera dagar man ska sakna Joel när han är på jobbet :(

Igår gjorde jag något som är otroligt olikt mig i allafall! Mamma skickade och frågade om jag ville följa med på Birsta. Nej, men det går inte tänkte jag först. Utan mina killar?
Nu är det väl vissa som blir upprörda men jag skrivet bara om vad jag känner, tycker och gör!
I allafall så har jag inte förstått det här med egentid som så många pratar om. Egen tid? Jag har väl inte minsta lilla behov av att någonsin vara ifrån Leo! Nej, det tror jag inte alls på att jag skulle ha ett behov av fast jag inte erkänner det för mig själv.
Sen så ska man så klart göra saker som man tycker är roliga och det är inte alltid Leo kan följa med på allt och då måste han stanna hemma men jag skulle aldrig kalla det för att det är något jag behöver. Jag behöver bara honom, punkt slut.

Men i allafall så följde jag med till slut och köpte en massa saker till Leo, så klart.
Det var faktiskt skönt att strosa runt där och luncha i lugn och ro. :) så det var kul!

Något annat! Jo, nu ni har fröken irriterat sig på något på Facebook. Eller irriterat sig kanske man inte ska kalla det för men jag har uppmärksammat något. Jag tycker det är hysteriskt roligt med människor som stör sig på vad andra lägger ut få fb. Foton, status eller vad det nu är.
T ex så var det någon för någon dag sedan som tyckte det var tjatigt att se andras barn hela tiden så bad sina vänner sluta lägga upp bilder varje dag.
Låt mig skratta. Ha, ha, ha!
Tror människor på allvar att någon överhuvudtaget har sin fb för andras skull än sin egen? Tror någon på allvar att det jag lägger upp är för någon annans skull? Eller att du lägger upp något för någon annans skull.
Nej ni.
Jag t ex lägger upp bilder på mitt barn för att jag tycker att jag har världens bästa och vackraste barn, det vill jag så klart visa upp och oj så bra man mår när andra skriver att han är så fin. Det var ett exempel.
Folk som stör sig på att andra vill visa hur duktig dom är. Ja, vi människor funkar faktiskt så att vi vill ha uppmärksamhet och höra att vi är duktiga. Någon som har städat hela dagen och skriver det på sin status har ett behov av att höra att de har varit duktiga.
Inte en enda människa har ett behov och skaffar sin fb och uppdaterar sin status, sina bilder osv för att det ska vara roligt för någon annan.

Hmm, vad ska jag skriva idag....? Undra vad Micke eller Mona skulle vilja höra....? Nej, jag har städat hela dagen så nu ska jag minsann ha uppmärksamhet för det också.
Micke och Mona får väl skaffa sina egna saker som de tycker är roliga!

Idag är det snor kallt så vi blir inne. Kom på kaffe den som vill vett ja :)

onsdag 9 januari 2013

Hallå!

Hur mår ni? Vi mår bra :) jag dricker gott kaffe och Leo racer runt i gåstolen och försöker hitta på bus.

Vad har vi haft för oss senaste dagarna ? Jo, vi har varit på Mammagrupp som vi inte kunde stanna på för Leo var så mammig om det bara var någon annan som tittade på honom ( inklusive andra bebisar). Vi hoppas att det går bättre nästa vecka för det är ju roligt för mamman att gå på dom! :)
Igår fick vi besök av Dijana och senare Elina och lilla Tua. Efter det tog jag och Leo en lång promenad och gick till slut hem till mamma för att äta middag där.

Idag vet vi inte vad som händer. Inget planerat och städat är det hemma. Vill hitta på något! :)

Åter igen! Hur sover Leo? Jo, mina vänner han sover bättre och i egen säng halva natten i allafall. I natt vaknade han 02, åt välling och somnade om på direkten. Vaknade vid halv sex och sen dess har vi varit vaken så jag hoppas på en lång tuppis snart så jag också kan få sova.

Just ja! Leo har varit med i tidningen också, snyggingen <3

Nu, Mysmorgon!

måndag 7 januari 2013

Måndag!

Nu är måndagen snart till ända! Jag ligger just nu på soffan med en sovande Leo bredvid mig. Jag är bänkad för Sveriges mästerkock som börjar idag. Jag ÄLSKAR matlagningsprogram :)
Jag älskar också att laga mat och äta den. Idag hade jag ingen lust med något avancerat så jag gjorde något så enkelt som mamma scans köttbullar, potatis och påssås, fyyyy så tråkigt det var att äta. Smakade ingenting så det gör jag inte om.

God lunch fick jag i alla fall idag. Mamma bjöd mig på Hot chili också tog vi en runda på stan. Det var så skönt att se folk efter alla dessa helgdagar vi har suttit inne och ugglat.

Pluggat har jag också gjort nu. Jag var nervös eftersom jag inte gjort något när jag tänk och vi haft veckor på oss att göra uppgiften men det var inget att vara orolig över. Jag satt en timme och är typ klar. Det känns som maskineriet uppe i skallen har börjar funka igen. Ett tag trodde jag att jag hade tappat varenda hjärncell under förlossningen men det verkar som att skolcellerna bara legat i dvala ett tag, eller ja.. Ett jävla bra tag skulle jag nog kunna påstå. Jag kan inte säga annat än att jag hade aldrig klarat den här terminen utan Helena. Underbara människa. Ingen har någonsin gjort så för mig som du gör <3
Tack <3

Problemet för mig nu har varit att jag liksom inte har kunnat fokusera på flera saker samtidigt i skolan eftersom jag måste 100 procent fokus hemma samtidigt. Vi måste t ex boka vart vi ska skriva tentor, utan Helena så hade jag skrivit varenda tenta i Haparanda ungefär.
I allafall så är jag nu jätte glad att jag ändå gjort den här terminen. Hade jag inte gjort det så skulle det snart vara dags för Leo att börja dagis och mina mammadagar skulle ha varit slut. Det är jag så långt ifrån redo för som man kan vara. Jag skulle aldrig klara det ännu så hur jobbigt det än har varit så har det varit värt allt.
Jag kan vara hemma länge till med min bebis :)

Nu, Sveriges mästerkock! :)

söndag 6 januari 2013

Äntligen vardag igen!

Det har varit helt fantastiskt att få ha Joel hemma i 16 dagar nu och jag och Leo saknar honom så klart nu när han är tillbaka på jobbet men oj så skönt det är med vardag igen!
Jag blir lätt så slö när Joel är hemma och vill sitta hemma och mysa. När jag och Leo är ensamma går dagarna så mycket fortare eftersom jag då gör allt med honom och vi har våra rutiner och sådär.

Ja, slö kan man kalla det. Jag skulle så stort göra klart en uppgift till skolan nu när Joel var ledig. Ja visst vad bra det gick, eller så inte. Jag får snällt sitta på kvällarna den här veckan ändå, precis som vanligt. Jag tror faktiskt att det är så att jag jobbar bättre under stress. Jag har aldrig lyckats göra klart något i god tid före, jag kan inte planera då, blir för mycket tid liksom. Aja, det var det.

Vi försöker få Leo att sova i egen säng just nu. Vi kan inte sova alla tre i samma för vi får inte plats. Första försöket så grät Leo något fruktansvärt så jag gick sönder. Jag plockade upp honom på en gång. Jag skulle aldrig göra som vissa säger och följa metoder med att låta honom skrika. Jag kan bara hålla med Leos farmor, man ska inte behöva skrika sig igenom livet. Nej, då trängs jag hellre eller vi löste det så att Joel sov på soffan i två nätter så jag fick lite mer plats i sängen. Men igår kväll hände det!
Nattningen har varit ett styrigt moment över huvudtaget ett tag men igår så bara la han sig i mina armar och somnade bums när vi satt i soffan! Det har inte hänt sedan han var typ 4 månader!
Vi la han då i sin säng och där sov han till kl 02 då han fick mat och komma till oss. Så det går framåt och jösses så mysigt det var igår att få somna i Joels famn igen, underbart!

Säkert tråkigt för vissa att bara läsa om hur vi sover men när man har en bäbis så kretsar livet runt det. Får man sova så klarar man allt, får man inte sova så klarar man fortfarande allt men inte med ett humör som är på topp.

Måndag och vad händer? Jag och Leo hoppas på en fika med mormor på stan men blir det inte det så tar vi en städ dag tror jag och kanske en promenad! :)

Vi avslutar med en bild på att Leo även ville sova tuppis i min famn igår, båda ska också tilläggas. Lycklig mamma blev jag <3

tisdag 1 januari 2013

2012

Nu ska jag göra mitt bästa för att summera lite av det år som gått. Mycket har hänt : )

När det gick över från 2011 till 2012 så befann jag mig i Thailand. Jag, Joel, Mamma och Klas hade stuckit dit för att slippa julen och all dess stress. Istället så låg vi på stranden och sippade kylda drycker och njöt av livet. Min mage hade precis börjat synas och jag storm trivdes med mitt nya gravida jag, till och med i bikini, den ni ; )
Januari var också den månad som jag jobbade mitt sista arbetspass på Tre Bockar. Efter fem år så var det dags att säga hej då. Jag visste att det snart var slut ändå eftersom det skulle säljas men det som fick mig att sluta var att jag fick sådan foglossning när jag jobbade eftersom jag då gick i flera timmar på hårt stengolv. Jag saknar Bockarna, jag saknar er som jag jobbade med så otroligt. Vi var som en familj och vissa av er har jag inte träffat en enda gång sedan det stängdes men det är ju så livet är, det fortsätter fast vissa dörrar stängs. Ni är för alltid i mitt hjärta iallafall <3

I Februari så fick jag hemskt ont i magen en kväll så vi fick åka in på förlossningen, jag var då i vecka 25 har jag för mig. Det var inget som var fel som tur var men vi fick i allafall göra ett till ultraljud och kika på det lilla pyret som fanns i magen. Denna dag fick vi också veta att det var en liten pojke som simmade runt. Vi pratade om namnet Viggo och längtade nu ännu mer till han skulle födas.

Mars. När jag tittade tillbaka i bloggarkivet så verkar Mars ha varit en ganska tråkig månad där jag mest gick och väntade på att få föda barn också åt jag en hel del också. Mitt STORA nöje under graviditeten var att äta och laga mat. Detta har hållit i sig även nu men tyvärr har det även eskalerat i att det ska bakas bullar, kakor och tårtor också. Detta har jag nu i dagarna satt stopp för. Sen om det håller, det lovar jag ingen.
Jag skrev även på min B-uppsats nu och det gick väldigt bra. Jag och Helena skrev tillsammans och var ett väldigt bra team. När det var dags att opponera på den så var vi inne i april och den händelse som sker där så jag är inte examinerad på den ännu utan ska göra det till hösten har jag tänkt när Leo börjar på dagis.

April, Enda sedan jag fick veta att jag var gravid så har jag sagt att jag kommer få barn den 23 april. Jag var bombsäker. På ultraljudet så sas det att jag hade fel och jag var beräknad till 14 maj. Den 16 april hade jag ett besök på MVC och min BM ville boka in en ny tid eftersom jag bara var i vecka 37. Nej, sa jag, jag är klar med det här nu. Jag ska inte vara gravid längre, nu får han komma. Detta var på en måndag och på torsdagen när jag är på väg ner på stan för att träffa mina vänner så går mitt vatten. Denna historia har ni redan hört talas om.
Den 22 april är den största dagen i mitt liv då min lilla Leo föddes. Min son. Den största kärleken kom till mig och jag kommer aldrig bli densamma igen. Då förstod jag att jag alltid funnits för att vara Leos mamma och vara den som föder Joels barn. Så fort jag såg honom när BM lyfte upp honom och visade mig så kände jag på en gång att det var klart att det var du! Det är klart att det var du min Leo som hela tiden låg där i magen, det är klart att det är dig jag har väntat på. Från och med nu blev jag en hel människa.
Inget kan slå denna månad men vi fortsätter.

Maj, Jag tänker inte ljuga och säga att det är världens lättaste uppgift att bli mamma och att man bara kommer hem från BB och kan allt. Jag var ett vrak vissa dagar och hade ingen aning om någonting. Nu var jag fortfarande väldigt påverkad fortfarande av komplikationerna av förlossningen men i maj så började saker klarna upp och jag började komma in i min nya roll som mamma. Jag började lära känna denna lilla människa som kommit till oss och jag läkte, både psykiskt och fysiskt. Jag blev lugnare ju närmare juni vi kom och började förstå att detta fantastiska var på riktigt. Leo är vår, han ska ingenstans. Denna lycka är sann.

Juni, Nu var det dags för mig att gå ut och roa mig en kväll. Tre av mina gamla arbetskamrater fyllde år och jag ville gå på festen. Nu skulle jag få dricka en öl och röka en cigg som jag längtat efter hela graviditeten. ( jag var konstant röksugen under hela den, jag rökte så klart aldrig men fy så jobbigt det var vissa stunder). Det gick bättre än jag trodde att vara ifrån min familj i några timmar men ölen var inte alls särskilt god och ciggen absolut inte. Det konstiga är ändå att fast jag inte är röksugen längre och kommer ALDRIG börja röka igen för jag tycker det är skit äckligt och luktar bläh så måste jag alltid ha ett paket hemma för jag vill veta att jag kan röka om jag skulle vilja. Konstig man är. Visst jag röker om jag dricker nu också men det sker inte ofta och aldrig i närheten av Leo.
Nu fick jag också komma på ett återbesök på förlossningen för att gå igenom förlossningsjournalen och dom förklarade för mig vad som hade hänt, varför och hur det kunde komma sig att jag trodde att jag avled under förlossningen. Det var ett väldigt behövligt och skönt möte för mig.

Juli, vi njöt av sommaren och att vi blivit föräldrar jag och Joel. Vi levde livet precis som det ska levas.
Hudikkalaset ägde också rum och jag och min mammagrupp hoppade över kaffet och kakorna och drog på oss partyblåsorna istället och öppnade en vinflaska. Det mina vänner kan jag säga var partykvällen i mitt liv. Dom som inte tror att man kan festa när man har fått barn skulle sett oss den kvällen. Herre min skapare vilket partaj.

Augusti, av vad jag kan se så bloggade jag inte så mycket i Augusti. Joel hade delar av sin semester då så vi njöt tillsammans. Jag hängde också mycket med mina härliga vänner i mammagruppen. Jag var mammaledig helt enkelt.

September, Jag hade i veckor varit i valet och kvalet om jag skulle fortsätta min utbildning och försöka plugga 100 procent fast jag hade en liten bebis. Jag bestämde mig för att ge det ett försök i allafall eftersom det var psykologi som var kursen som låg framför mig, något jag redan är väldig insatt i och finner mycket intressant. Oj, så fel jag hade om jag trodde att detta skulle gå lätt. Jag har kämpat och kämpat, slitit mitt hår, haft vakna nätter och gråtit många, många tårar. Trots det så har jag fortsatt kämpa och idag har jag bara en tenta som jag inte klarat och det gör inget, den tar jag igen nästa termin så fast det kändes mörkt så har jag klarat det. Jag har pluggat 100 procent samtidigt som jag har tagit hand om en liten bebis. Är det någon gång jag ska vara stolt över vad jag kan så är det nu.
Jag och Joel fyllde också år den 27 september. Han 26 och jag 27. Jag och mitt lammkött ; )

Oktober. Nu kommer vi till ännu en av de bästa dagarna i mitt liv. Den 13 oktober blev jag Joels fästmö. Mitt livs kärlek. Utan honom och Leo skulle jag inte vara någonting.
Detta var också den dag som Leo sov borta för första gången. Jag och Joel hade en kväll tillsammans med middag, vin och drinkar, vi fick åter igen känna oss som paret och inte bara Leos mamma och pappa som det ändå blir i det vardagliga livet.
Jag klädde upp mig och satt som en fnittrig, rodnande tonårstjej på restuarangen. Jag var då och är ännu idag så kär i Joel att jag blir helt nervös i närheten av honom.

November, i denna månad så gjorde jag och Joel en sak som gjorde oss ännu mer till "Svenssons". Vi köpte oss en villa. Det är inte bara vart som helst heller utan till och med jag själv blir helt häpen. Vi ska flytta till Iggesund. I Iggesund ska jag bo i vårt gröna, fina alldeles egna hus. Där på en fin gata ska jag och Joel se våra barn växa upp och han och jag, mitt livs kärlek ska bli gamla tillsammans.
Förutom det så mådde inte jag så jätte bra den här månaden då jag var otroligt stressad över skolan och hade två tentor inom en väldigt kort period. Jag klarade dom och mår idag mycket bättre.

December, Den månad som vi precis har avslutat. Vi har firat Leos första jul och nyår och det har varit magiskt. Han är 8 månader nu och det är så otroligt roligt att följa honom. Han kan vinka, visa vart lampan är, håller välling flaskan själv och älskar att rida på sin pappas axlar men sova, det ska man göra på mamma.

Ett år är slut, ja det är det men inget annat är slut. Alla dessa saker som hände förra året har precis bara börjat och nu fortsätter mitt liv.

Tack för det här året, det bästa i mitt liv men jag vet att det nu för alltid kommer vara så, det bästa <3

Gott nytt år! :)

Hade ni ett trevligt nyår? Det hade vi, toppen!
Vi firade hemma hos Emelie och Ante och deras lilla son Hugo som bara är 2 månader yngre än Leo. Hemma hos dom var också våra vänner Frida, Niklas och Mattias. Leo njöt i fulla drag av att vara så uppassad och somnade inte före kl var 21.45, det har aldrig hänt! :)

Vi åt väldigt god mat.
Till Förätt: Atomic Buffalo Turds ( det är fyllda jalapenos. Det är så gott men oj så starkt!
Varmrätt: Helstekt oxfilé med Västerbottengratinerad potatismos och tre såser, samt sallad.
Efterrätt: hallon och björnbärsmousse tmed apelsinkrokant.

Ni förstår kanske att det blev en del med mat. :) och det sköljdes ned med den godaste ramlösan, rött päron. :)

Vid tolvslaget så vaknade Leo och vi tittade på fyrverkerier genom fönstret, mys! Min lilla kalaskille! :)
När vi sedan kom hem somnade han på en sekund så nu vet vi att det går bra att vara borta sent på kvällen. Inte för att vi brukar gå på så många kalas men nu vet vi att Leo tycker det är kul i allafall :)

Ni ska även få en årskrönika, dock vet jag inte när jag hinner skriva den men förhoppningsvis under dagen.

En dusch på det här så :)