Det finns människor som utan att egentligen göra något annat än att finnas så tar dom en massa energi av en. Man blir matt av att umgås och på något sätt som att man måste ge upp en bit av sig själv för att den personen ska få ännu större plats. Rummet blir liksom för litet för att två människor ska få plats. Man mår inte alltid tipp, topp och dessa människor kan vara förödande när man redan känner sig liten. Man går på 75 procent och ändå så ger man någon annan en dag som man vet att kommer leda till att det bara finns 50 procent av dig kvar.
Procent som är lätta att tappa men otroligt svåra att hitta igen.
Igår kväll var jag på en fika med Dijana, min barndomsvän. Vi skulle ses över en kaffe men satt i tre timmar och pratade och pratade. Vi blev till slut nästan bokstavligt talat utkastade från fiket när dom stängde. Hade dom haft öppet 24/7 så hade vi troligen suttit där än idag.
Idag har jag varit med Nathalie som också är min barndomsvän. Jag hade en av dom trevligaste dagarna på väldigt, väldigt länge.
Dessa människor ger en massa energi och alla får plats. Underbara människor. Vänner ska få varandra att må bra och inget annat.
Skolan fanns det ingen tid för idag så imorgon är det störtdykning ner i böckerna igen. Fick tillbaka mitt andra lite "större" paper idag. På första fick jag 3 poäng av 3 möjliga men idag fick jag bara en 1. Eller bara och bara. Det betyder att jag är godkänd och behöver inte komplettera vilket är huvudsaken egentligen. Jag läste själv igenom det igen idag och jag kan inte annat än säga att det var ett skitarbete. Värdelöst skrivet med inget flow bara en massa uppradningar. Det är nog det sämsta arbetet jag har gjort i hela mitt liv faktiskt så en 1, ja det får jag allt tacka och ta emot.
Så till bäbisen <3 Vecka 14 idag! Äntligen är vi inne i säkrare period men tro inte att jag är lugnare för det. Det är snarare nu jag har börjat bli nojjig. Förra veckan sa jag till Joel att vi nog måste åka och köpa ett gravtest för jag har kanske inbillat mig alltihop. ( Även fast jag tog två positiva test när vi först fick veta). Fråga mig inte vart bäbisen skulle ha tagit vägen för just då ansåg jag det möjligt att jag skulle kunna ha nyst ut den. Joel frågade även vad jag då trodde att jag hade för sjukdom eftersom jag har så mycket syptom som t ex att jag kräks, är hungrig på nätterna, har över en natt fått tuttar så jag skulle plats in i Baywatch och att jag helt plötsligt äter saker jag inte ens tycker om. Jag hade inget svar på det men gav väl med mig när jag tio minuter senare kramar toa stolen igen...
Idag hade jag mycket att skriva om men nu har jag nog uppehållit er tillräckligt. Dags att borsta tänderna och krypa ner i sängen.
God natt alla : )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar