fredag 18 november 2011

Joel

För ett år sedan levde jag i en ständig virvelvind. Jag var som en tok som inte visste vart hon skulle. Höger, vänster, rakt fram, bakåt. Det kändes som att jag hade stått på samma ställe under lång, lång tid. Tyvärr hade jag även gått väldigt mycket bakåt innan jag stannade på det stället och jag hade ingen aning om hur jag skulle ta mig fram ett enda steg till.
Allt var svart och jag såg ingen möjlighet i någonting. Jävla skitliv kände jag, ska det vara så här tråkigt?

Ingen annan människa kan göra dig lycklig om du inte är lycklig med dig själv men en annan människa kan hjälpa dig på vägen och där kommer min älskling in.

En dag träffade jag Joel. Vi träffades ca två gånger och sedan dess har vi varit tillsammans varje dag. Det längsta vi har varit ifrån varandra var när jag började skolan nu i Härnösand och var borta mån - fredag. Jag  vill inte vara utan honom, jag vill inte uppleva något utan honom. Vad finns det att uppleva om jag inte får dela upplevelsen med honom?

Allt som tidigare var så svårt blev så enkelt när Joel fanns vid min sida. Jag såg att livet var inte skit, jag hade bara valt skit ett tag men livet är egentligen helt underbart bara du väljer att dela det med rätt personer och välja rätt prioriteringar samt se till din potential.

Jag väntar Joels barn nu med stolthet. Inget gör mig lyckligare än att jag ska få bli mamma till hans barn och han vill bli pappa till mina barn.  Barnen kan inte få en finare människa till pappa för det är det han är, det finaste av allt.

Ett år idag älskling. Det bästa året i mitt liv.

Jag älskar dig Joel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar